Augusti 2007 Barcelonas bidrag till beteenden

Den här sommaren var det dags för min första världskongress och jag var oerhört nyfiken. Medvetenheten om positiv förstärkning hos deltagarna och borde leda till en annorlunda konferens. Vilka förstärkningar skulle jag kunna uppfatta? Som alla goda ting valde jag ut tre områden att rikta min uppmärksamhet på – fördomar, lydighet och innovation.

Fördomsfullt beteende?
Hemsidan hade varit lättanvänd, incheckningen gick mycket smidigt på torsdag morgon, seminarierna kom igång i tid. Det logistiska flöt på väldigt väl, så bra att jag kände mig nödgad att ompröva mina schabloner om spansk organisation. Tills kaffet skulle serveras och kaos utbröt. Ungefär samtidigt berättade min vän att organisationen, men inte servering, sköttes av britter…

Lydigt beteende?
Första lunchen gick jag och min vän ut till hallen utanför seminarierummen för att äta. Vi hade som lydiga svenskar våra kuponger i händerna, torsdag lunch som var gulfärgad, redo att räckas över till serveringspersonalen som hade makten över maten. Vis från fikat under förmiddagen var vi beredda på köerna som ringlade åt olika håll från de utställda borden. Vad vi inte var beredda på var det svar vi fick när det blev vår tur.
- No food, sa kvinnan för att sedan med en axelryckning visa att hon tappade intresset för oss. Med konsekvenserna att inte få någon lunch i tanken, fortsatte vi jakten. Den engelska delen av organisationen gav oss en annan kupong och skickade upp oss längst upp i huset. Där tittade de skeptiskt på oss och skickade oss vidare. När vi mer eller mindre utmärglade, längst in i en korridor, till sist hittade ett bord med mat ville de inte ta emot våra kuponger. Väluppfostrade med högt förtroende och respekt för auktoriteter hade bara lett till bestraffande konsekvenser. Då eskalerade den civila olydnaden. Vid lunch den sista dagen smög vi runt och tog för oss av så mycket mat som vi orkade bära. Inga kuponger var använda.

Innovativa beteenden?
Gav då konferensen mig inspiration till att vilja bryta ny mark? Jo, det får jag nog säga. Steven Hayes till exempel var fantastisk att lyssna till när han visade på de fantastiska data från deras ACT-studier. Framstegen inom behandling över nätet mot social ångest och depression, men även IT-integrerad behandling i terapirummet fick mig att ana en mycket spännande framtid. Konferensen beredde plats till dessa röster, något som förstärkte min lust att bidra till utveckling.

Affärsidén som min vän och jag kom på efter att konferensen var slut handlade emellertid inte om psykologisk behandling. Det handlade visserligen om behandling, varsam sådan, och om väsentligheter för ett gott liv. Men transport av vinflaskor kan väl inte räknas till utveckling av KBT? Skål!